Är städarens arbetsvardag överhuvudtaget intressant när pigdebatten mojnat? Och handlar debatten ens i nuläget om de som utför jobbet? Principer, jobbtillfällen och ideologi diskuteras för fullt bland partiernas talespersoner. Men vem bryr sig egentligen om den som utför jobbet? Ett inslag på SVT där du filmar en städande dam ger inte direkt någon bild av städarens vardag.

För några dagar sedan skrev jag en blogg där städaren Susanna jämförde sitt värde med priset på en liter mjölk i månaden. På den bloggen har jag fått stort gensvar – inte i jämförelse med andra bloggar utan i jämförelsen hur många besökare jag normalt sett har, vilket är ytterst få. Här lyckades jag mitt i pigavdrags-/RUT-avdrags/hushållsnära tjänster-debatten få in en blogg om en städare som just anlitats för detta avdrags skull.

Jag är så klart jätteglad över gensvaret, missförstå mig inte. Men en del av mig blir lite nedstämd. Nu är det valrörelse på gång. Partiledardebatterna duggar tätt. Av ideologiska skäl, vilket vi är för eller emot så väcker pigdebatten känslor. Men för städaren är det i vardagen inte så himla väsentligt om ägarna till de hus de städar får skatteavdrag eller inte. För städarna är det helt andra bekymmer som kantar deras arbetsvardag.

Det är också avtalsrörelse på gång. Hur många engagerar sig i det sammanhanget i städarnas vardag? Städarnas fackförbund, Fastighets är ett litet förbund och får knappt något utrymme alls i massmedia. Möjligtvis får de en notis när avtalet är undertecknat av de båda parterna.

Visste ni att:

…väldigt många städare arbetar helt ensamma?

…att det på många företag saknas möjlighet för de anställda att träffas? Utöver de obligatoriska arbetsplatsträffarna 1 gång/termin så saknar en majoritet av städarna kontakt med arbetskamrater och/eller chefer.

…många inte har en aning om vem de jobbar med. De åker direkt till stället de ska städa och pendlar under dagen mellan olika företag de städar på alternativt är på ett och samma företag hela dagen.

…den fackliga anslutningsgraden för städarna ligger långt under genomsnittet. Med stor sannolikhet inte av ovilja utan snarare brist på vetskap om vart man vänder sig. Att man inte har någon annan än sin chef att diskutera saker med eftersom man inte träffar några som helst kamrater, inte heller de fackligt förtroendevalda.

…städarna förväntas använda sin egen bil i tjänsten att ta sig mellan platserna i regionen de ska städa? Där förvaras städutrustning, kemikalier, blöta, smutsiga, illaluktande moppar. Hur många snickare eller målare tror ni av sin arbetsgivare förväntas köra flera mil/dag med sin egen bil fullproppad med arbetsredskap? Glömde jag nämna att få, om ens något, städföretag står för självrisken om man krockar?

…att om städarna vägrar köra sin egen bil och istället vill åka kollektivt ofta blir utskällda, idiotförklarade samt nekade. Då tvingas nämligen städföretagen att minska ner på arbetsställena för att den anställde ska hinna med att utföra arbetet under sin arbetstid. Detta trots att det saknas krav på egen bil i anställningsbeviset. Utan stöd från kamrater (eftersom man inte vet vem de är) är det inte lätt att stå på sig och kräva.

…att städarna ofta inte får rast på hela dagen eftersom de saknar ställe att äta lunch på och att möjlighet till fikapaus nästintill är obefintlig. De som är på ett och samma ställe hela dagen får ofta av företaget som anlitat städ använda personalens fikarum eller liknande. Men i övrigt är lunchrast till stor del en omöjlighet. Att åka, ibland flera mil, till städföretaget för att sätta sig i fikarummet där är uteslutet eftersom det inte hinns med + att det inte ersätts som milersättning, eftersom det är rast.

…att städtiden halveras för att de som köper tjänsterna inte är beredda att betala och att städföretagen accepterar det eftersom ”de inte har råd att förlora dem”.  Det de anlitande företagen sparar i städpengar betalar städarna istället med förslitningsskador och utmattning.

…städaren förväntas utföra samma arbete utan förändrat innehåll och utan förlorad kvalité på hälften av den tid de tidigare haft för att utföra samma arbete?

…att ingångslönen för en städare precis passerat gränsen på 17000 kr/månaden.

Jag skulle kunna skriva så mycket mer, men nöjer mig med det här för tillfället. Jag personligen hoppas på en rödgrön regering som omedelbart plockar bort RUT-avdraget. Men för en städare handlar vardagen om så mycket annat.

För att återigen citera Susanna: "Jag skiter väl i ifall de ser mig som en piga eller städkärring. Jag vet vem jag är och jag vet vad jag är värd. Det är ju deras människosyn det är fel på och jag kan bara beklaga deras trångsynthet. Men jag ska inte tas för given. Det ska inte vara tillåtet att kritisera mig på andra grunder än du kritiserar andra yrkesgrupper. Alla har vett på att förstå du inte kan halvera en rörmokares tid om du vill få dina läckande rör tätade. Men ingen förstår att toaletterna inte blir rengjorda eller listerna inte dammade om du plockar bort hälften av min tid.

Se ner på mig som människa om du mår bättre av det, håna mitt yrkesval om du vill det, men använd ditt sunda förnuft!

För 100-50=50 hur du än räknar. Tar du bort halva min tid så tar du också bort hälften av mina tjänster."

 

Åsa

5 mars 2010 11:14

Förhoppningsvis får din blogg fler att gå och rösta när det är dags. För som du skriver, hur många vet om att det är avtalsrörelse på gång - när många inte ens bryr sig om att det är riksdagsval snart.
Jag hade ingen aning om att det var så här för de flesta städare, trots att jag själv jobbat som det. Men det var på ett hotell, med ovanligt bra villkor. Alltså, det förstår jag först nu - att det var ovanligt bra villkor... Och jag som trodde jag visste vad det innebar att vara städerska. Skäms! Och är, återigen, upprörd!!

http://xecute.bloggplatsen.se

 

Bea

5 mars 2010 13:00

Att vara hotellstäderska är bannemig heller ingen lek. Om maninte har turen att hamna på ett väldigt bra (ur arbetsmiljövinkel alltså) hotell. Oj, vilka stories jag från HRF-tiden har fått höra av hotellstäderskorna. Men i många fall har du det bättre som städare om du är anställd av företaget du jobbar på.

http://aretsmama.bloggplatsen.se

 

Lina

3 februari 2013 09:04

Jag tillhör arbetsgivarsidan och håller med dig i det mesta. Jag har tre deltidsanställda och betalar bättre än de flesta, efter vad jag hört, det är svårt att få någon samlad bild över lönedjungeln. Med tanke på arbetets art är lönen ändå för låg och jag har ständigt dåligt samvete för detta, samtidigt har de åtminstone några timmar i veckan istället för inget alls om de väljer att gå arbetslösa, vilket ingen mår bra av. Jag tog själv ut 20 000 förra året och i år vet jag inte om jag kan ta ut något alls, konkurrensen är stenhård i Stockholm och det finns alltid någon billigare. Majoriteten av kunderna letar efter den billigaste och snabbaste, de bryr inte om låga städarlöner, moms och arbetsgivaravgifter.

Det finns ett förakt för vår bransch, många tror att alla är mer eller mindre svartarbetare och kunden har all makt, man betalar om man vill. Vi har inte samma status som de manliga företagen, typ rörmokare och liknande, där ifrågasätts inte priser och transporter. Vi har ytterst noggranna städare, vilket deras fasta kunder intyga. Men, det finns alltid de som vill lura åt sig städning, då klagar de på allt och kräver avdrag eller vägrar betala. De är trevliga så länge städarna är kvar och ofta översvallande glada över hur fint det blev. Vi hade en kund från Kungsholmen som före jul frågade om vi kunde komma ut och städa hennes villa i Tyresö, eftersom vi hade dåligt med jobb så valde två av städarna att åka ut med egen bil och städade i 12 timmar. Kunden var jättenöjd och bokade omgående in en ny tid efter en vecka. Jag kontaktade henne och frågade vänligt om hon kunde tänka sig att betala första fakturan innan vi åkte ut igen, då var allting fel, hon ville inte betala alls. Vi hotade med kronofogden men hon hade boxarhandskarna på, segerviss. Kom an bara, vi är beredda svar hennes svar.

Jag tänkte att den här gången handlar de om nästan 5000 kronor, vi har inte råd att förlora så mycket igen, så det gick till kronofogden, vilket inte heller är gratis. Hon fortsatte vägra och valet hade då varit tingsrätten, vilket skulle ha kostat ännu mer och man vet aldrig utgången. Många varnade för att om vi inte hade exakt nerskrivet allt som överenskommits så brukar tingsrätten föreslå förlikning, vilket i så fall skulle inneburet hälften vardera. Jag avstod, kändes för jobbigt att driva vidare med så osäkra kort. Små småföretagare har man inget att sätta emot när kunden vägrar betala och det vet de om.

Man talar om oseriösa städföretag, och de finns, tyvärr. Men, man borde också tala om att det finns oseriösa kunder, jag har många gånger önskat att det fanns någonstans en varningslista som seriösa städföretag kunde logga in sig på för att varna varandra och kolla om en viss kund finns med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati    Eller ”jävla förbannade brist på förståelse”   Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

      Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Min blogg snittar på fem läsare dagligen.     (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!)   Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...