Jag går här och väntar på att det ska bli fredag. På fredag ska nämligen kombilotteriets föreståndare personligen ringa och gratulera mig till miljonvinsten. Om jag får bestämma alltså. Grytlappar, ugnsformar, grillbestick och trädgårdsbestick i all ära, men det är cash jag vill ha. Pengar att bada i. I övrigt har mitt hushåll allt jag behöver. Jag vill inte ha konformade tomtar i glas, oavsett vem konstnären bakom dem är. Skålar i kristall har jag sedan tonåren sagt ifrån att jag INTE vill ha i present - och vill definitivt inte ha dem i lotterivinst heller.

Så på fredag när jag får samtalet om miljonvinsten ska jag skrika högt av glädje, släppa några tårar av lycka. När jag gjort det, då ska jag:

Ringa banken och tala om att jag så snart jag fått in pengarna på kontot vill amortera vill betala av mitt lån.

Jag ska kasta mig iväg till billgallerior för att kika in lämpligt objekt för att byta in min bil mot en nyare, bättre, pålitligare och säkrare.

Jag skulle ringa dagis och försäkringskassan och meddela en inkomsthöjning.

Jag skulle kolla upp hur mycket det kostar att borra ny brunn och dra in vatten i sommarstugan.

Jag skulle slira in på systemet och köpa snuskiga mängder champagne.

Sedan skulle jag fira med flickorna tu som passande nog kommer hit denna kväll.

Jag skulle sedan somna gott på natten efter en himmelsk mängd champagne - med vetskapen om att jag inte behöver oroa mig för bilbesiktningen nästa torsdag eller för att jag måste köpa nya sommardäck.

Jag skulle somna med lättnaden att alla räkningar kunde betalas utan hjälpsamma föräldrars inblandning, inte bara denna månad - utan för låååååång tid framöver. Jag skulle somna och veta att jag kan köpa present till Edvins 4-årsdag om en månad.

Pengar gör ingen människa lycklig. Men brist på dem kan göra en människa olycklig. Pengar gör en människa friare, lugnare och med färre orosmoment.

Så, likt alla fredagar, är jag även denna fredag övertygad om att bli uppringd av lotteriföreståndaren i egen hög person. Jag ser fram emot samtalet, och tackar på förhand!

 

Åsa

10 mars 2010 18:05

Håller alla tummar jag har! Du är värd alla världens pengar och det är verligen löjligt med folk som hävdar att pengar inte ger lycka.
Nu har ju jag en backup. Men idag t ex, så tankade jag. För att, vä'l inne på macken för att betala, upptäcka att jag inte hade tillräckligt med pengar kvar på kortet. Det suger att inte ha pengar! Tänk om jag varit singel/gift med en lika fattig man? Usch. Rysning. Hoppas kombilotteriet ringer på här när de varit hos dig, fast först kanske jag borde börja köpa deras lotter.....

 

Kristin

10 mars 2010 22:06

Jag tycker att denna fredag vore en ytterst bra fredag att bli uppringd på. jag gillar champagne, fast jag har nog aldrig druckit någon. Jag är inte heller rik, tyvärr :) Så, nu ser jag ännu mer fram emot fredagen. Och jag håller förstås tummarna så hårt jag någonsin kan.

http://littlemissred.blogspot.com

 

Lena

11 mars 2010 10:26

Jag har länge funderat på varför jag aldrig blivit uppringd nån fredag när dragningen men tror jag kommit på felet - jag har ju hemligt telefonnummer...

http://klingemaden.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati    Eller ”jävla förbannade brist på förståelse”   Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

      Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Min blogg snittar på fem läsare dagligen.     (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!)   Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...