Man vet att man inte har så mycket party över sig när man tycker att man är rebell för att man tar ett glas rödvin en söndag.

Man vet att man inte är så mycket party när man inte har koll på krogar som slagit igen eller öpnnat i den lilla staden man bor.

Man vet att man inte är så mycket party när man på fingrarna kan räkna totala antalet vuxenträffar (utanför dagistamburen och Hemköp) senaste månaden.

Man vet att man inte är så mycket party när man nynnar signaturmelodin till "fåret Shaun" istället för...ja egentligen vad som helst.

Man vet att man inte är så mycket party när man sminkar sig för att gå på nämndmöte.

Man vet att man inte är så mycket party när man tycker att man är cool som kan spela PS2 lika bra som sin 5-åring.

Man vet att man inte är så mycket party när man noterar med ett nickande godkännande att "Ta bort"-sprayens etikett har ny layout.

Man vet att man inte är så mycket party när man gläds åt möjligheten finns att fika med vuxna på det nyöppnade leklandet.

Man vet att man inte är så mycket party när ett enda glas rödvin märks av - och inte gör mig sprudlande utan bara sömnig.

 

Åsa

21 mars 2010 21:35

LOL! Herregud, då är jag verkligen allt annat än party!!! Allt det där och lite till = moi.
Det blir extra tydligt när jag pratar med min syster, som vet allt och lite till om allt och alla i Örebro. Och som träffar massor av människor, har massor av intressen och aktiviteter och massor av party för sig. MEN JAG ÄR INTE BITTER!!!!!!!! :-))

http://xecute.bloggplatsen.se

 

Bea

21 mars 2010 22:12

Jag är inte heller bitter. Jag är bara inte så mycket party..

http://aretsmama.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati    Eller ”jävla förbannade brist på förståelse”   Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

      Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Min blogg snittar på fem läsare dagligen.     (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!)   Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...