Idag läste jag att en Madelene Nordlund från Umeå universitet i en avhandling kommit fram till att strängare a-kassa inte ökar motivationen till att söka fler jobb.

För de flesta av oss är det ingen nyhet. För den borgerliga regeringen är detta säkert en tolkningsfråga, där nämnda Madelene Nordlund tolkat fel.

Vad ger en arbetslös motivation att söka jobb? Mycket! Höjd inkomst självklart, arbetskamrater, viljan att göra rätt för sig, stimulans, personlig utveckling, sysselsättning mm mm.

Ytterst få personer tycker att det är roligt att gå hemma sysslolösa. Grundproblematiken är egentligen inte nivån i a-kassan (även om det i sig är ett gigantiskt problem)- utan borgarnas syn på arbetslösa och misstron till människan. Vi är lata och arbetsskygga och det enda vi vill är att utnyttja systemet; jobba så lite som möjligt och ändå ha kvar vår a-kassa.

Därför har borgarna nu stoppat möjligheten för oss att jobba extra.

Men hur tänkte de där?

Vi kan inte stå till arbetsmarknadens förfogande för sjukvik, timvik eller deltidsjobb för att få in en fot i vår gamla- och/eller en helt ny bransch. Såvida jobbet inte är så himla välbetalt att de täcker upp de dagarna vi förlorar i a-kassa.

Låt säga att du får jobba halvtid en vecka, alltså 20 timmar(= 2½ dag) då ryker erästtningen för de andra 2 ½ dagarna från a-kassan. Dessutom är du endast tillåten att göra detta i 75 dagar.

Sedan är det slut på daltandet och sötebrödsdagarna med a-kasseersättning. Då måste vi ta beslutet att sluta jobba för att få fortsätta att stämpla för att ha, om än liten och kortvarig, någon form av garanterad inkomst - och riskera avstängning från a-kassan. Eller så får du fortsätta att jobba extra, hoppas på det bästa och ringa socialförvaltningen och be om försörjningsstöd när timjobben uteblir. 

Det är sjuka regler som skapar passivitet och oro. För har man inte en heltidsgaranti - ja då är du körd.

Lysande att det finns en avhandling som visar på bristerna i borgarnas system. Men hade borgarna inte varit så principfasta, insnöade och dumstolta så hade de vetat om det här för länge, längesedan. För i borgarnas Sverige är vi drygt 430 000 som söker jobb. Och av oss kan otaliga vittna om hur lite piskan hjälper!

 

Åsa

22 april 2010 21:44

Skulle vilja maila alla dina blogginlägg till Reinfeldt. Han behöver dig!

http://xecute.bloggplatsen.se

 

Kristin

22 april 2010 21:53

Meh, tog du bort inlägget med min kommentar :(

http://littlemissred.blogspot.com

 

Bea

22 april 2010 21:56

Xecute, vi omger oss endast dem vi tror oss behöva.

Kristin, oops, det var inte meningen. SÅg inte ens att jag fått kommentar.. Sorry!

http://aretsmama.bloggplatsen.se

 

JS

23 april 2010 09:35

Lysande skrivet! Skicka länk till regeringen.

 

Johanna

3 maj 2010 23:28

bli politiker, en ärlig och käftig kvinna som du behövs.

http://ppi.bloggplatsen.se

 

Bea

4 maj 2010 09:18

Hej Johanna och TACK! Det är jag faktiskt. Fast "bara" på lokal nivå, inget som ger eko i riksdagen...

http://aretsmama.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati    Eller ”jävla förbannade brist på förståelse”   Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

      Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Min blogg snittar på fem läsare dagligen.     (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!)   Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...