Imorgon är det första maj. En dag rödare än självaste julen. Imorgon går tusentals socialister ut i demonstration. Jag gör det. Varje år. För mig är det ett högtidligt och ett stolt ögonblick där jag till toner av arbetarnas musikkår tillsammans med mängder av socialister får visa min vilja till förändring och förbättring.

Ikväll ringde en kompis och undrade om hon, hennes man och jag skulle ses imorgon.

"visst, om ni kommer med och demonstrerar", sa jag.

"Vi är helt slut efter renoveringen så du får demonstrera för oss också", svarade hon.

Att demonstrera är högst frivilligt. Det är definitivt ingen plikt. Men jag önskar att så många fler bara tog sig i kragen och gick ut. Det är inte okristligt tidigt. Det kostar inte pengar. Det tar inte lång tid. Däremot är det effektfullt.

Nej, vi skapar ingen revolution - tack och lov! Men vi skapar en provokation. År efter år skriker nyheterna "glest i leden" och borgarna hånskrattar och raljerar. 

Tänk om vi i år fördubblade antalet demonstranter. Vad skulle hända då? Tänk om alla missnöjda istället för att sitta hemma och vara arga gick ut och var arga offentligt. SJÄLVKLART skulle detta skapa oro i borgarnas läger. För om så många visar hur missnöjda vi är med deras inhumana politik så skulle de eventuellt få sig en liten tankeställare.

Och faktum är att det är ROLIGT att demonstrera. Man träffar massvis av folk man känner. "Folk" tar en spontan öl eller kaffe ihop med gamla vänner eller fackliga kamrater. Barnen får busig teaterunderhållning. Och framförallt: vi visar att vi är många och att vi inte nöjer oss. Vi är värda mer. Vi är värda bättre. Vi vill inte ta mer skit!

Så för alla er som inte vet riktigt vad ni ska göra imorgon kring lunch; kom ner till stan! Gå med oss! Visa att du är värd mer! Ha skoj, ta en öl! Gör det tillsammans. Gör det i gemenskap. Klyschan både vänstern och Bamse använder är sann: TILLSAMMANS ÄR VI STARKA! Tillsammans kan vi förändra!

Vi ses på drottningtorget strax efter kl 11 imorgon.

 

Kristin

30 april 2010 20:24

Ja, det gör vi :)

Upp till kamp!

http://littlemissred.blogspot.com

 

Åsa

30 april 2010 23:06

"inte intressant för allmänheten" ?!?!? :-))
En briljant skribent som delar med sig av sin klokhet är verkligen för alla. Och allt du skriver är dessutom VIKTIGT!!!!

http://xecute.bloggplatsen.se

 

Calista

3 maj 2010 12:01

Upp till kamp...åtminstone en gång om året:)
http://greasypics.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati    Eller ”jävla förbannade brist på förståelse”   Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

      Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Min blogg snittar på fem läsare dagligen.     (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!)   Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...