Som förälder är man fantastiskt duktig på att lägga märke till och minnas alla fel man gör. Vad man är sämre på är att komma ihåg allt fantastiskt bra man gjort.

Nu ska jag tala om vad jag gjort för bra. Och det är bannemig ingen liten sak. Inför mina barn är jag nästan överdrivet politiskt korrekt. Jag har medvetet valt att vara det för att undvika att så frön av fördomar.

Min äldste son är 5 år. Då handlar livet mycket om existensiella frågor, om liv och död och om flicka eller pojke, eller flicka och pojke, värderingsfrågor; vem är bäst? Vad är bäst? Vad är konstigt?

Jag lär honom att ALLA är lika bra. Pojke eller flicka. På frågan om vad som är bäst att vara svarar jag att "alla är lika bra, men jag vill gärna vara flicka." Och han kontrar med att han vill vara pojke. Och så konstaterar vi att vilken tur att vi är det då!

Han är helt införstådd med att det finns heterosexuella, bisexuella och homosexuella och reagerar inte ens på det faktumet.

I hyreshuset bredvid dagiset kom det ut en man. En sminkad man i pumps, men med herrkläder i övrigt. Min äldstes son enda reaktion var:

- Mamma, farbrorn har tjejskor och killskjorta. Det var inte snyggt tycker jag.(min reaktion var att skorna bars till ett par extremt illasittande chinos..) 

Varpå jag svarar:

- Kommer du ihåg att vi pratade om att vi trivs med att vara det vi är. Du som kille och jag som tjej?

Jo, det kom han ihåg.

- Den farbrorn kanske inte trivs lika bra med att vara kille utan önskar att han fick vara tjej istället.

Gossen:
- Om han vill vara tjej så tycker jag att det är finare med klänning. Och kanske ska han ha långt hår. Kanske en grön klänning? Eller röd? Kanske prickig? Eller  med en giganotosaurus på? Är inte det stiligt?

- Jo, det låter stiligt, svarade jag.

End of discussion.

Tänk om vi kunde vara som barnen för evigt..

 

Kristin

29 juli 2010 20:32

Sweet, sweet Osman!

http://littlemissred.blogspot.com

 

Viktoria

29 juli 2010 20:32

Verkar jobbigt att vara transa, om jag var man skulle jag välja gigantosaurusklänning och långt hår. Strunta högtidligt i jobbiga saker som pumps och smink! Vilken fantastisk son (fast det visste du va?) artig och med bra smak!

http://vickileh.bloggagratis.se

 

Bea

29 juli 2010 20:40

Det var en transa som inte lyckats helt om man säger så. Men jag kommenterade inte det för min fantastiska son (ja, jag vet att han är det..). ;)
Och sweet. Söt som bara den.
Men när man tänker efter så har de (inte från mig dock) mycket föreställningar ändå om hur livet ska vara. För (precis som jag) så reagerade han på att han inte hade klänning när han skulle vara kvinna. Men kanske tänkte han precis som många transor, att klänning gör det hela mer feminint. Hm, det kanske är transa han ska bli som stor? Om han inte blir dinosaurieforskare. Eller grävmaskinist. Eller rallyförare. Eller städare. Eller snickare. Eller delgivare. Eller... Ah! Han blir vad han blir, och han är lika perfekt för mig oavsett!

http://aretsmama.bloggplatsen.se

 

Xecute

29 juli 2010 22:55

mm, tänk om... coh tänk om alla föräldrar kunde vara som du! (och inga syrliga svar på det, tack. du är en fantastisk mamma som lär dina barn fantastiska saker. så det så. :-) )

http://xecute.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati    Eller ”jävla förbannade brist på förståelse”   Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

      Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Min blogg snittar på fem läsare dagligen.     (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!)   Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...