Direktlänk till inlägg 3 maj 2010

Jäpp, då har man blivit utsedd till årets (värsting?)mama igen då

Av aretsmama - 3 maj 2010 19:58

Jag är bannemig världens bästa morsa. Hade jag bara varit kändis skulle jag direkt bli utsedd till årets mama.

Jag är fullständigt inkonsekvent. Ibland säger jag nej och menar nej och ibland säger jag nej och ändrar mig till ja.

Jag ställer överdrivet höga krav på mina gossar för att i nästa ögonblick rulla fram röda curlingmattan.

Jag tappar humöret och sitter vid datorn istället för att leka med bilar. Och jag bygger världens snyggaste klosstorn som killarna får rasa och är med glädje en stackars växtätande dinosaurie som blir uppäten av en köttätare på dryga metern.

Jag tycker ofta lika synd om mig själv som om barnen när de blir sjuka (särskilt magsjuka).

Jag har lika många gånger som jag tagit med dem in låtit dem sitta kvar i bilen när jag lämnar in hyrfilmer på statoil.

Jag kan vid pissväder på en lördag föreslå filmmarathon med chips istället för att dyblöt frysa vid en blåsig lekplats (trots rekommendationerna att alla barn bör vara ute minst en timme varje dag).

Jag kan vara mogen förälder som pedagogiskt förklarar svaret på "varför" vid vredesutbrott. Jag kan vara helt slutkörd, ha mens, eller oroa mig för räkningar och vid barntrots istället direkt tappa humöret och gå in i en diskussion på 5-årsnivå.

Jag har få saker i mitt liv som stör mig så mycket som "de perfekta föräldrarna". De som tillämpar sömnmetoder - för barn utan sömnproblem - för att man SKA.

De som tvingar barnen att sluta med napp för att nu har du fyllt två år.

De som går på sångstund för föräldralediga mer för att visa upp sig som goda föräldrar än för att barnen gillar det.

De som följer barnuppfostrans motsvarighet till bondepraktikan (alltså Nanny-uppfostran med skamvrå och dumstrut) trots att uppfostringsmetoderna inte varit på modet de senaste 50 åren. Jag kaskadkräks vid gränslöst överbeskyddande typ "nej till allt, någon kan få det i ögat".

Exempel: en mamma berättar på familjeliv.se om när hon PÅ DAGISPARKERINGEN (!!!) lämnade sitt sovande spädbarn i bilen för att hämta det äldre syskonet på dagis. Det var inte hundra grader varmt i bilen. Parkeringen syns från avdelningen. Då har en dagispappa KROSSAT BILRUTAN för att ta sig in i bilen och "rädda (det SOVANDE !) barnet".

Detta ansåg han vara logiskt istället för att gå in på förskolan och fråga efter föräldern.

Absurt, tänker ni förmodligen. Det gjorde man inte på familjeliv. Där var fönsterkrossaren en hjälte och hon en skam för mänskligheten som inte borde få ha barn! Nej, jag har inte överdrivit reaktionera.

Vår BVC-sköterska förklarade för mig att min minste inte alls längre behövde välling. "Du vet, av välling blir man lätt plufsig".

Nej tänk, det visste jag inte! Jag vet däremot att passivitet, socker och chips och pizza i överdos ger plufsiga barn.

Jag vet också att min yngste son har ADHD med autism och är hyperaktiv i konstant rörelse och därför förbränner minst lika mycket som han äter.

Avlsutningsvis vet jag också att det är en av dagens höjdpunkter att få ligga och mysa med mamma och brorsan och lyssna på en bok och stoppa in sina fötter under mina ben och tvinna mitt hår, vilket jag också svarade.

Hon menar väl. Men hon följer boken. Och boken följer normen. Det gör inte mitt barn.

När blev världen svart eller vit? Varför är detta ett måste att informera en 4-årings förälder om. Varför får inte längre föräldrar tänka själva? Vi matas och matas med information om hur vi ska uppföra oss. Om när vi gör rätt och när vi gör fel.

Vad håller vår generation på med? Vad för slags jäkla moralpanik har vi drabbats av? Och varför denna tävlan i föräldraskap och bästa barn?

Och tänk, trots alla mina - enligt moraltanterna- och farbröderna på familjeliv - tillkortakommanden så är mina pojkar lyckliga och trygga och vill inte ha någon annan mamma i hela världen. Jag är, tillsammans med många miljoner andra (inte heller perfekta) kvinnor och män, världens bästa förälder. Fasen vad många vi är som borde bli utsedda till årets mama resp papa.

Amen!

Allmänt · Barn

Dela

Tina kikar förbi

3 maj 2010 20:31

Hej, intressant att läsa.

Vad vet BVC? Vad vet folk om autism?
Jag kikar nog in igen.
Ha det så bra.

http://www.budda.bloggplatsen.se

linnea

3 maj 2010 21:54

riktigt bra skrivet! :)

http://www.liinneaaaj.bloggplatsen.se

Sweet Lea

3 maj 2010 22:32

Haha! Grymt bra skrivet! Och jag känner igen mig; har själv tre grabbar!!!

http://Sweetlea.bloggplatsen.se

Trollmamman lowa

3 maj 2010 23:09

Fy fabian vad härligt du skriver. Hit kommer jag minsann och lurar igen. Ha en härlig dag.

http://www.trollmammanlowa.bloggplatsen.se

Bea

4 maj 2010 06:52

Tack alla ni!!!!!!

http://aretsmama.bloggplatsen.se

Filozophie

4 maj 2010 09:06

Jag håller helt med föregående skribent. Perfekta mammor får mig bara att undra vad de döljer. Mina barn tittar på tv, leker, bygger lego eller spelar spel. För min del spelar det ingen roll om de kommer i säng en halvtimme försent, om de spiller ut ett glas eller får ilskna utbrott i affären. Det är hur du som förälder tacklar problemen som spelar roll. Jag är också världens bästa mamma, enligt mina barn, och jag skulle aldrig vilja vara en "perfekt mamma" eller ha "perfekta barn". Jag älskar världens gråskalor och hade jag endast lyssnat påBVC så hade min äldsta son varit död nu.
Länge leve frispråkigheten:)
Kram/FiloZophie

http://www.filozophie.bloggplatsen.se

Bea

4 maj 2010 09:16

Och jag håller med dig! För tack och lov är barnen mänskliga individer och inte dockor utan personlighet!!!
Det perfekta är tråkigt - oavsett vem eller vad.

http://aretsmama.bloggplatsen.se

Åsa

4 maj 2010 10:30

Mina svärföräldrar; en läkare och en sjuksköterska, har flera gånger försökt säga på snälla sätt att kanske Mikaela får för mycket välling... (Mikaela är en tvååring som är väldigt tung :D) För det är vad de vet om barn och "övervikt". Suck. Mikaela får välling max en gång per dygn och hon rör sig också väldigt mycket. Vad trött jag blir på det där! Det är inte ens socker i välling!!! I övrigt törs jag knappt tänka på det du skrev om Familjelivskrossaderutan!!! BLIR SÅ FÖRBANNAD!!!!!!!!!!!!!
Jag följer ju redan din blogg eftersom det är den bästa blogg som finns! Så keep up ditt underbara bloggande!!!

http://xecute.bloggplatsen.se

Bea

4 maj 2010 11:51

Och jag blir förbannad på att Mikaela beskrivs som ett barn med övervikt!!!!! Hon är ju för i h_e TVÅ ÅR!!!!! Och aktiv. Och äter MAT - inte chips och godis till middag. Grrrr! Välling är jättenyttigt!!!! Så nyttigt att 5-åringar (enl en KLOK bvc-sköterska som lugnat en vän vars son vägrade äta) kan leva på uteslutande det och få i sig allt de behöver. Grrrrr!

http://aretsmama.bloggplatsen.se

Filozophie

4 maj 2010 12:14

Alltså, nu måste jag också lägga mig i vällingdebatten. Det är bara en myt att välling ger tjocka barn. Välling är bra "mat", det ger maximal näring, en stabil mättnadskänsla och är ett fantastiskt redskap i hanteringen av "matkänsliga" barn. Min yngste son är snart 4 år och han dricker välling både morgon och kväll, vilket min äldsta son också gjorde fram till han var 5 år. Inget av mina barn är tjocka eller ens lite mulliga, det handlar bara om att aktivera dem på ett bra sätt. Vi vuxna blir också tjocka om vi stoppar i oss mer än vi gör av med. Enkel ekvation. Länge leve vällingen - bra mat för barn OCH vuxna!!!!!
Kram/FiloZophie

http://www.filozophie.bloggplatsen.se

Bea

4 maj 2010 12:25

Amen! Precis!!!!!!

http://aretsmama.bloggplatsen.se

brunettanna

4 maj 2010 12:51

Vad du är duktig på att skriva, jätteroligt att läsa :) Det stämmer verkligen :) Har själv en pojke som är 7 år och en flicka som är 4 år. Hon äter fortfarande välling och jag lovar att det är betydligt mera nyttigt än att de får i sig en massa socker som verkar finnas i mycket av den dagliga kosten. Hon är späd och pojken har inte heller problem med vikten trots att de ätit/äter välling länge :) De kommer på så j*vla mycket svammel .....man blir så förbannad....grrrr

Sandra

5 maj 2010 22:03

Amen! Tjocka två-åringar? Va? Vad bra att vi sätter vikthetsen i ALLA åldrar så att de snabbt kan få anorexia och inte behöver vänta tills tonåren. Idiot-BVC. Jag tar det mesta de säger med kurvor och "normalt" med en nypa salt, orka. Jag är mamma och känner mitt barn bäst så det så! :) I alla fall, skönt att man inte är den enda som inte är en perfekt mamma utan beter sig som folk gör mest. Du skriver suveränt bra. Borde gå in här oftare och läsa.

Bea

6 maj 2010 08:01

Precis både Brunettanna och Sandra! Kurvorna har jag bara sett som intressanta för att se hur mina barn i olika faser växt, antingen i cm el i kg - periodvis mer åt ena el andra hållet. Personligen älskar jag "runda" barn med nypvänliga lår och rumpor. Båda mina var ganska så runda de första levnadsmånaderna. Den lille är fullt "normal" och store är jättesmal nu. Så de där kurvorna borde ENDAST vara till för att se att barnet inte är undernärt eller är sjukt - och i övrigt är det inte särskilt relevant. Och visst är det bra att "feta" barn uppmärksammas eftersom det oftast beror på sjukdom eller totalt felaktig kosthållning. Däremot betvivlar jag starkt att vällingen skulle vara boven i dramat. Och hur många av oss håller en exakt kurva på längd och vikt efter sista 6-årskontrollen? "Normalkurvan" är en GENOMSNITTLIG kurva - inte en norm att sträva efter. Hur kan man t ex få sitt barn att på längden växa mer - eller sluta växa på höjden? Mina vänner fick gång på gpng på gån rådet (tills de tröttnade och följde det) att BANTA sin son (som inte alls följde samma kurva som sin mycket späda tvillingsyster). Han fick äta mindre portioner och bara ta en gång. Han älskade MAT! Inte socker. Inte skräpmat. Potatis var hans favorit. Nu fick han inte äta längre. Vad har hänt? Han har nu, 12 år senare, ätstörningar. Han började nämligen smygäta eftersom han var HUNGRIG. Så NU är han istället mulligare än genomsnittet. Då var han bara en 2-åring som var längre och tyngre än sin syster.

http://aretsmama.bloggplatsen.se

Förbannade djävla byråkrati

Kommentarer (0)

Av aretsmama - 13 juni 2013 19:41

Livet som autistförälder del 20468, typ. Jävla förbannade byråkrati Eller ”jävla förbannade brist på förståelse” Att mötas av byråkrati och blanketter är surt. Men att mötas av argumentet "så har många det" när man vänder sig...

Ett liv att älska

Kommentarer (2)

Av aretsmama - 8 februari 2013 16:38

Ikväll är det ett år sedan min "en gång svägerska, alltid svägerska", extralillasyster och djupt saknade vän med det bubblande skrattet somnade ifrån jorden och lämnade oss kvar, i förtvivlan. Jag är säker på att jag såg världen mörkna lite den kvä...

Adjö är ej för alltid. Farväl är inte slut.

Kommentarer (6)

Av aretsmama - 9 februari 2012 19:35

Med förtvivlan i bröstet skriver jag nu att en mamma och en pappa har mist sin älskade dotter. En alldeles för liten gosse med rött hår har inte längre någon mamma kvar. En man har förlorat sin älskade livskamrat efter ett nästan bara p...

Teletubbies, tystnad, satkärringar och "tänk om.."

Kommentarer (3)

Av aretsmama - 1 februari 2012 21:15

Idag har jag gjort något jag inte gjort på minst två år. Jag har varit sorgsen över att Edvin är autistisk. Jag fick mail med filmer och foton av pappa på när mina barn var små. Alltså riktigt små, max två-tre år. Så söta! Och så små. När jag tit...

Med varmt hjärta och höjda ögonbryn

Kommentarer (2)

Av aretsmama - 23 januari 2012 19:45

Min blogg snittar på fem läsare dagligen. (Och all eloge och tacksamhet till dessa enträgna människor som besöker en blogg som inte bloggas på. Tack till er!) Men nu.....! Det är helt fantastiskt! För första gången är det inte en egotri...